Foto på uppslagen bok ur Skoklosters boksamling
Foto: Jens Mohr, Skokloster slott/SHM.
  1. Start
  2. Om oss
  3. Forskning och kunskapsuppbyggnad
  4. Talande böcker - Skoklosters slotts boksamling

Talande böcker - Skoklosters slotts boksamling

Böcker har länge varit centrala för mänsklig kommunikation och kunskapsöverföring, och deras fysiska form och sociala liv erbjuder en fascinerande inblick i vår historia. Projektet Talande böcker undersöker hur Skoklosters slotts boksamlingar från 1500- till 1800-talet har använts och upplevts av olika läsare genom tiden.

Böckers materialitet och sociala liv

Böcker har alltid spelat en stor roll i att förmedla erfarenheter, kunskap och minne. Då inte enbart genom det som författaren skrivit och som gått i tryck, utan också genom det som senare lagts till, i form av anteckningar, dedikationer och inbladade texter med mera. Projektet uppmärksammar just bokens betydelse som fysiskt föremål och mötesplats med läsare.

Det övergripande målet med studien är att med utgångspunkt i ett urval av böcker i Skoklosters slotts boksamling uppmärksamma hur samspelet sett ut mellan böcker, användare och samhällets förändring. Det handlar om att uppmärksamma böckers materialitet och sociala liv, det som i engelskspråkig forskning benämns ”the historicity and materiality of reading”. Det innefattar studier av hur böcker använts, allt från att ha tjänat som statusföremål, informationskällor, förströelse och underhållning, till platser för marginalanteckningar, familjenotiser och pressning av blommor.

Skoklosters slotts unika samling av böcker har levt sociala liv genom att de bytt ägare över tid och använts av flera läsare. Docent Bo Eriksson analyserar ett urval av dessa böckers skiftande kommunikativa bruk under perioden 1500-1800. Vad gjorde ägarna/läsarna med sina böcker? Vad säger användandet av böckerna och motiven bakom införskaffandet om ägarna/läsarnas livssituationer och om samhällets förändring? Det är också aktuellt att analysera skillnader mellan manligt och kvinnligt brukande, när sådana genusmönster blir tydliga.

Projektet genomförs i nära samarbete med Skoklosters slott och Statens historiska museers forsknings- och samlingsverksamhet och kommer mynna ut i två digitala publikationer: en kortare bokhistorisk guide (ett kunskapsunderlag) och en längre studie (en bok). Utöver dessa båda publikationer som kommer finnas tillgängliga på Skoklosters slotts hemsida kan museet fungera som en arena för att presentera resultaten för en bredare publik.

Foto på uppslagen bok ur Skoklosters boksamling
Foto: Jens Mohr, Skokloster slott/SHM.

Analys av böckers användning och betydelse

En stor del av arbetet fokuserar på att analysera hur urvalet av böcker i Skoklosters slotts samlingar har använts och brukats av både läsare och ägare över tid. Målet är att identifiera hur böckerna har använts i olika sammanhang, oavsett vem som ägt dem. Projektet bygger på en teoretisk utgångspunkt där boken ses som både ett fysiskt objekt och ett minne, och som fungerar som en social mötesplats för kommunikation. Läsarna ses inte som passiva mottagare av information, utan snarare som aktiva deltagare i en process där böcker hjälper till att forma tankar och känslor.

Fokus ligger på själva boken som en interaktiv yta och dess relation till användaren, samt dess plats och funktion i samlingen. Projektet undersöker den sociala kontexten kring när och varför en bok införskaffades, samt hur den använts. Särskilt vikt läggs vid att förstå skillnader mellan manligt och kvinnligt brukande, och hur användningsområdet kan ha skiftat över tid med nya ägare eller läsare. Det finns också jämförelser med utländska studier och teorier om läsning och bokanvändning som berikar analysen av samlingarna på Skokloster.

Projektet omfattar både en digital guide och en längre vetenskaplig studie. Den digitala guiden kommer att finnas tillgänglig på Statens historiska museers och Skoklosters slotts hemsida, med historiska tillbakablickar och exempel från boksamlingarna. Den vetenskapliga boken, som bygger vidare på kunskapsunderlaget, riktar sig både till akademiker och en bredare allmänhet. Den kommer att innehålla teoretiska och metodologiska diskussioner, biografier om bokens ägare, samt en utförlig historik över andra svenska boksamlingar. Målet är att sprida kunskap om Skoklosters unika boksamling och dess betydelse för både forskare och en bredare publik.

Ökad medvetenhet om litteraturens inverkan

Skoklosters slott har en unik samling av föremål och böcker som kan användas i pedagogiska och forskningsmässiga sammanhang. Projektet syftar till att öka samverkan mellan forskning, undervisning, kulturarv och allmänhet genom att Docent Bo Eriksson forskar om museets samlingar och presenterar resultaten både i vetenskaplig och populär form. Det digitala kunskapsunderlaget och studien, som skrivs lättillgängligt men vetenskapligt, ska öka förståelsen för hur böcker och läsning påverkar människor. Erikssons studie belyser hur människor på Skoklosters slott kommunicerat via böcker från 1500- till 1800-talet.

Bok- och läshistoriska perspektiv är nödvändiga för att förstå samtidens frågor, exempelvis den fysiska bokens framtid och ungas minskande läsning. Kunskap om Skoklosters samling visar hur klass, genus och materialitet påverkat böckernas ägare och brukare. Projektet har ett folkbildande syfte och ökar synligheten för bokhistorisk forskning, som blivit mer uppmärksammad de senaste tio åren.

Om Bo Eriksson

Uppdragstagaren, docent Bo Eriksson på historiska institutionen vid Stockholms universitet, har i sin tidigare forskning genomfört omfattande studier av bland annat svensk adel 1500-1800, en genrestudie över hushållsböcker från antiken fram till och med 1700-talet och en särskilt studie över djuren i Gamla Uppsala, som finns som ett digitalt kunskapsunderlag på RAÄ. Han har även lång erfarenhet av att förmedla historia i böcker, radio, poddar och tv.

För mer information om projektet kontakta:

Jonas Häggblom
08-402 30 75
jonas.haggblom@shm.se

Jessica Söderqvist
08-402 30 83
jessica.soderqvist@shm.se