Digitalisering av likpredikningarna i Skoklosters slottsbibliotek
Berör hälsa, arbete och bildning
Tryckta likpredikningar är en värdefull källa för förståelsen av livet i Europa under tidigmodern tid. De innehåller utöver själva predikotexten en redogörelse för den avlidnes sista tid i livet, deras dygder samt en levnadsteckning. För högreståndspersoner inleds den tryckta predikan med en dedikation riktad till de efterlevande, med noga titulerade och namngivna framstående familjemedlemmar. De berör därför sorg, tröst och tro samt sociala relationer, ståndstillhörighet, hälsa, arbete och bildning. Det biografiska innehållet är också efterfrågat av släktforskare för de detaljerade redogörelserna för släktförhållanden. Likpredikningarna i Skokloster slotts boksamling behandlar personer ur de furstliga, adliga, borgerliga och prästerliga skikten.
Kunskap om stormaktidens kvinnor
Nästan hälften av predikningarna handlar om kvinnor som annars är starkt underrepresenterade i arkiven. De är därför viktiga källor till kunskap särskilt om kvinnor under stormaktstiden. Skildringar av detta slag bör förstås läsas kritiskt då de gärna idealiserar den avlidna och hennes dygder, men med detta i åtanke kan vi få mycket värdefull information från likpredikningarna.
Ett exempel är den levnadsbeskrivning som finns i likpredikan över Skoklosters slotts första slottsfru, Anna Margareta von Haugwitz. Den är i princip den enda bevarade källan till kunskap om hennes barndom, uppväxt och omständigheter innan hon träffade sin blivande make Carl Gustaf Wrangel. Den är särskilt intressant då den uttryckligen sägs vara gjord av henne själv, med prästens ord:
”Vad nu Högstsaliga Fru Grevinnans anförda levnadslopp beträffar, så har hon en tid innan hon avled beskrivit detsamma med sin egen hand, och det däruti som har hänt henne, såväl lycka som olycka, är så fullkomligt framställt, att ingen kan uttrycka det bättre”. (Citatet är översatt från det tyska originalet).
Lästes som religiösa skrifter
Likpredikningar är en slags tillfällighetstryck som ändå har bevarats till våra dagar. En anledning till det är att de inte bara riktade sig till den närmaste familjen eller de närvarande vid begravningen, utan även genom sitt innehåll kunde läsas som uppbyggliga religiösa skrifter. Det avspeglas ofta i deras titlar, till exempel (skrivet med modern svenska) ”den rätta vinning, som en salig död efter ett kristligt leverne innebär”, och ”om de andliga fiender som alla gudfruktiga människor måste strida med".
Intressant för samlare
Likpredikningar kunde också vara ett område för samlare, bland annat för sitt släkthistoriska innehåll. Skoklosters samling av likpredikningar är framför allt resultatet av en sådan samlariver. En handfull predikningar finns bevarade i de Wrangelska och Braheska samlingarna, framför allt efter släktingar. De allra flesta hör emellertid till en samling som greve Carl Gustaf Bielke byggde upp med start på 1730-talet fram till sin död 1754. Den består av drygt 1000 likpredikningar som han köpte på bokauktioner och lät binda in i samlingsband. I ett tillhörande register som han upprättade ordnas likpredikningarna efter ståndstillhörighet (furstliga, adliga, prästerliga och borgerliga personer), men gör ingen skillnad på män och kvinnor. Han noterar särskilt om de innehåller personalia, det vill säga en beskrivning av den avlidnas liv.
Europeiskt kulturarv
Samlingen utgör ett europeiskt kulturarv, då predikningarna är skrivna inte bara på svenska utan även tyska, latin, franska och danska. Det gör det angeläget att tillgängliggöra materialet även för forskare internationellt.
Digitalisering banar väg för forskning
Projektet som Statens historiska museer gör tillsammans med Stockholms universitet syftar till att skapa en digital infrastruktur för forskning och att initiera forskning på Skoklosters samlingar. Det betyder att materialet bland annat ska registreras, skannas och göras tillgängligt på olika digitala plattformar. Ambitionen är att både öka tillgängligheten till samlingen och att skapa ännu fler sökingångar.
De digitaliserade trycken kommer att vara fritt tillgängliga och möjliga att läsa och ladda ner. Forskare och studenter kommer att bjudas in för att arbeta med de digitaliserade likpredikningarna under projektets gång, och det hela avslutas med en stor internationell konferens.
Projektet leds av Susanne Tienken, verksam vid Avdelningen för tyska vid Stockholms universitet, i nära samarbete med Jonas Häggblom, Intendent för Skoklosters slotts samlingar.
Det finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och pågår 2023–2026.
För mer information om projektet kontakta:
Jonas Häggblom
08-402 30 75
jonas.haggblom@shm.se
Susanne Tienken
08-16 35 15
susanne.tienken@tyska.su.se
