Odlingslådor och humlestörar
Nyttoträdgård och humleträdgård
På 1600-talet fanns den största delen av odlingarna i parken väster om slottet. I kvarter, inramade av fruktträd möttes prakt och nytta på samma yta.
Vad som odlats och var inom slottsområdet har växlat mycket genom århundradena. 1674 finns ”Kiöks Träägården” norr om slottet. Här odlas frukt på 1700-talet och under 1900-talet låg trädgårdsmästeriet här. Där fanns flera växthus och välordnade köksodlingar. I detta område finns idag gräsytor och Skokloster Kafferosteri & Café.
Odlingen av trädgårdsprodukter, frukt, grönsaker, rotfrukter, kål och kryddor har varit en viktig del i ekonomin. Dessa råvaror användes till en del i slottshushållet på plats eller fraktades till ägarfamiljens bostad i Stockholm och en del såldes.
Humleträdgård
Vid Skoklosters slott odlades humle en bit norr om slottet. Humle användes vid öltillverkning för att smaksätta ölet. Behovet av humle var stort, 1667 användes hela 15 lispund humle, vilket motsvarar 127 kilo, för att ge ölet den rätta smaken. Öl av olika kvalitet och styrka, starköl, halvöl, svagöl och spisöl, bryggdes i en särskild bryggstuga som låg i slottsområdet.
På gårdskartan från 1674 finns flera humlegårdar. De kallas Lilla, Nya och Gambla Hummelgården. Denna del av trädgården ligger nära Mälaren och viken utanför odlingen kallades ”Humble-Gårds Vijken”. Ytterligare en humleodling finns inritad på kartan, den benämns ”Glasmestarens Hummelgård”.
Det som kallas den nya humlegården 1674 används fortsatt för humleodling enligt en karta från 1704, en mindre humlegård mellan den gamla och strandkanten har tillkommit. Området som 1674 kallas Lilla hummelgården har nu fått en ny funktion som fruktträdgård. Carl Nyrén beskriver 1761 odlingen som tämligen förfallen Humblegården än längre i norr, har förr varit stor, men förfaller årligen af sin otienliga belägenhet och öpning för alla väder”.
Humle växer med långa revor som får klättra uppför höga humlestörar. Humlekottarna skördas under augusti och september, traditionellt var Bartolomeusdagen den 24 augusti den dag när skörden skulle påbörjas. I Fogdens kåltäppa bredvid slottet växer humle.
Äppelträdgårdar och fruktodling
Fruktodling har en lång tradition i området vid Skoklosters slott. På 1600-talet fanns fruktträd framför allt i parken väster om slottet, där de kvadratiska kvarteren kantades med en ram av fruktträd.
Uppgifter från 1700-talet berättar att många olika sorters äpplen, päron, plommon och körsbär skördades vid Skokloster. I en förteckning från augusti 1707 över vad som såldes från fruktträdgården noteras frukten efter smak och färg: sockerpäron, blomsöta äpplen, besksöta äpplen, Desmanpäron av Skokloster, glaspäron, gula päron, mospäron, söta äpplen och gröna päron.
År 1889 ritade J.J. Ekstedt ett förslag till en stor fruktträdgård med växthus i området söder om slottet. Förslaget blev inte genomfört i sin helhet men stora delar av området var planterat med fruktträd fram till början av 1960-talet. Några körsbärs- och päronträd finns ännu kvar.
Idag finns den stora äppelträdgården norr om barockparken. Här finns omkring 200 träd, ett 20-tal olika sorter ingår. Flertalet träd planterades i början av 1900-talet. De äldsta äppelträden som nu finns i området är de som växer mellan kyrkan och slottet. De planterades under andra hälften av 1800-talet.
Skokloster har fått ge namn åt tre olika äppelsorter: Skokloster Renett, Skokloster Pommeröder och Grågylling från Skokloster.