1. Start
  2. ​Hela världen i ett slott – 1600-talshöjdarens prylar visas nu på Vasamuseet

​Hela världen i ett slott – 1600-talshöjdarens prylar visas nu på Vasamuseet

Föremål från Skoklosters slott – från framförallt slottets byggherre Carl Gustaf Wrangel finns att beskåda i utställningen Samtidigt på Vasamuseet. – Carl Gustaf Wrangel lade stora summor på att samla föremål från när och fjärran. I samlingarna finns bl a glober från Amsterdam, italienska styltskor och en stridsklubba med ursprung i Nordamerika, säger Gösta Sandell, Skoklosters slott.

Föremål från Skoklosters slott – från framförallt slottets byggherre Carl Gustaf Wrangel finns att beskåda i utställningen Samtidigt på Vasamuseet.

– Carl Gustaf Wrangel lade stora summor på att samla föremål från när och fjärran. I samlingarna finns bl a glober från Amsterdam, italienska styltskor och en stridsklubba med ursprung i Nordamerika, säger Gösta Sandell, Skoklosters slott.

Carl Gustaf Wrangel var en modefreak, konstälskare, potentat och samlare av stora mått. Nu visar Skoklosters slott upp flera av hans exotiska 1600-talsföremål på Vasamuseet

Föremålen speglar 1600-talets olika kulturer. De visar också att det var hög status bland rika européer att samla in och visa upp saker från fjärran länder för att förstå världen.

– Skokloster slott har en fantastisk samling med udda föremål i en spännande miljö. Vi såg möjligheten att med det här samarbetet krydda utställningen, Samtidigt, medan Skoklosters slott får en chans att visa upp sig för en större publik, säger Vasamuseets producent Ylva Lewenhaupt.

Utställningen Samtidigt handlar om vad som hände i världen under första hälften av 1600-talet, ungefär samtida med skeppet Vasa. Föremålen från Skoklosters slott kan ses till början av januari 2016. 

Himmelsglob tillverkad i Willem Blaeus verkstad i Amsterdam 1602.

Fotograf: Erik Lernestål
Willem Blaeu,1571-1638, var en av den världsberömde astronomen Tycho Brahes elever, blev en av de mest tongivande karttillverkarna i Europa. I enlighet med tidens tankesätt tillverkades glober i par; en himmels-, en jordglob. Globerna tjänstgjorde som hjälpmedel för geografiska beräkningar. Glober var en symbol för vetenskapligt intresse, ekonomiskt välstånd & god smak för rika män i Europa.

Sjöastrolabium, holländsk tillverkning från 1626, troligen inköpt av Carl Gustaf Wrangel

Fotograf: Erik Lernestål
Ett sjöastrolabium används genom att hålla instrumentet, ca 5 kg,med ena tummen genom toppringen, på utsträckt arm och vrida siktet till dess polstjärnan blir synlig genom bägge sikthålen. Polstjärnans höjd över horisonten kan sedan avläsas på gradskalan. Med hjälp av ytterligare höjdmätningar av t.ex. solen och gradtabeller kan fartygets position bestämmas.

Krucifix av buxbom och päronträ, 1600-talets mitt

Fotograf: Erik Lernestål
Den äldsta uppgiften visar att krucifixet stod i bönekammaren, ett rum som inte längre finns i slottet. Den är sannolikt av tyskt ursprung, från 1600-talets mitt. Förmodligen från en katolsk region, i södra Tyskland. I de protestantiska staterna i Tyskland brukade man endast använda kors. Svenska kyrkan hade en katolsk estetik under 1600-talet, trots att Sverige var helt protestantisk.

Sabel - ett krigsbyte?

Fotograf: Erik Lernestål
Sabel som Herman Wrangel,1584-1643, enligt traditionen erövrade från den polske vojvoden Jan Zamoyski (1542-1605). Uppgifterna om denna är många. Värt att notera är att sabeln beskrivs som ett krigsbyte taget i strid av någon Wrangel. Föremålet är främst en symbol för en manlig dådkraft och manligt hjältemod. Herman Wrangel var en av många baltiska adelsmän som tjänstgjorde i svenska armén

Klubba från ursprungsbefolkningen i Nya Sverige, nuv. Delaware, ca 1650

Fotograf: Erik Lernestål
Klubban är troligen en gåva från kolonins guvernör Johan Printz,1592-1663, till greve Per Brahe d.y.,1602-1680. De föremål som finns i Skoklosters samlingar inbegriper ett par klubbor och några huvudprydnader. Det är inte helt klarlagt vilken stam de kommer från, heller inte genom vilka händer de kommit till Sverige.

Ett par chopiner, styltskor, från tidigt 1600-tal

Fotograf: Erik Lernestål
Bruket av chopiner, fr arabiska chippin, korkek, härleds till 1400-talets slut. Främst i det spanska & italienska kvinnomodet. En bild från 1610 visar att även män bar platåskor.Möjligen kan de till en början ha tjänat som skydd mot smutsiga gator. Debatten om modet var för prostituerade eller inte pågår bland dräkthistoriker. De är ganska samstämmiga att det krävdes hjälp för att hålla balansen.

Sjöastrolabium, holländsk tillverkning från 1626, troligen inköpt av Carl Gustaf Wrangel

Fotograf: Erik Lernestål
Carl Gustaf Wrangel 1613-1676 var framgångsrik officer både inom armén och marinen, blev med tiden både fältmarskalk och riksamiral. Föremål i instrumentkammaren och böcker i Wrangels bibliotek visar att han hade mer än ett yrkesmässigt intresse för navigation. De tre sjöastrolabierna på Skokloster utgör världens största samling; endast 19 sjöastrolabier finns bevarade från 15- och 1600-talen.