Herman Wrangel

Herman Wrangel var född i Estland någon gång kring 1580-talets mitt. År 1608 blev han utnämnd till ryttmästare vid det svenska regementet Östgöta ryttare. Hans koppling till Sverige blev än starkare i samband med vigseln med Margareta Grip 1612.

Året dessförinnan hade Wrangel fått egendomen Skokloster av kung Karl IX. Godset hade 1609 skänkts till fältmarskalken Christer Somme. Men då han i augusti 1611 kapitulerade och överlämnade Kalmar slott till danskarna beslagtog kungen alla hans gods i Sverige och skänkte dem i stället till Herman Wrangel.

Wrangel var då i 25-årsåldern och gåvan var förmodligen inte så mycket en belöning, som ett sätt för kungen att knyta den tysk-baltiska adeln till sig. Behovet av krigsbefäl var stort. Gynnandet av de tysk-baltiska adelsmännen var ett utmärkande drag i Karl IX:s politik. De skulle hjälpa till att leda de svenska trupperna och skydda landet från fienden i söder, Polen.

Herman_wrangel_dubbel — Två porträtt föreställande Herman Wrangel. Till vänster oljemålning av Georg Kraill von Bemeberg, 1623/1624. Till höger oljemålning av okänd konstnär, kring 1630 (PDM).

Del av samhällseliten

Ett femtiotal livländska adelsmän kom i likhet med Herman Wrangel att bindas till rikets gamla landskap genom förläningar. Den Wrangelska släkten kom också snart att etablera sig inom den svenska samhällseliten. Det var nog ingen slump att det var en släkt med både militära framgångar och en strategisk äktenskapspolitik.

Herman Wrangel gjorde under 1610-talet en snabb militär karriär, deltog i krigen mot Danmark och Ryssland och utnämndes till befälhavare på Kalmar slott. År 1621 blev han fältmarskalk.

Gifte om sig

År 1624 avled Margareta Grip. Endast ett år senare gifte Herman Wrangel om sig. Den utvalda bruden, Katarina Gyllenstierna (1610–1629), var knappt 16 år gammal och släkt med hans första hustru. Katarinas far, Carl Gyllenstierna, hade varit Margaretas syssling.

Katarina iförd en svart klänning med flera rader guldband. Runt nacken har hon en stor spetskrage. — Katarina Gyllenstierna. Oljemålning av Georg Kraill von Bemeberg, 1620-tal (PDM).

Katarina Gyllenstiernas liv kom också att bli kort. Endast 19 år gammal avled hon i pesten i Marienburg, Malbork i dagens Polen, dit hon sannolikt följt sin make och styvsöner när den svenska hären skeppades över till Preussen sommaren 1626. De många stridigheterna hade lett till hungersnöd i staden och på sommaren bröt pesten ut med full kraft.

Katarina hade året innan, troligen under ett kortare besök i Sverige, fött sonen Adolf Herman Wrangel (1628–1656).

Herman iförd en svart dräkt med enorma mängder guldband och dekorationer. Han har långt brunt hår, pipskägg och mustasch. — Oljemålning troligen av Georg Kraill von Bemeberg, 1626 (PDM).

Tredje äktenskapet

Herman Wrangel deltog i stilleståndsförhandlingarna med Polen på hösten samma år och utsågs 1630 till riksråd. Fem år senare ingick han äktenskap med grevinnan Amalia Magdalena av Nassau-Siegen. Äktenskapskontraktet undertecknades i april 1636. När han äktade Amalia Magdalena av Nassau-Siegen blev han den förste av de svenska fältherrarna att gifta in sig i de tyska furstehusen.

Herman Wrangel återkallades 1638 till Sverige. De hade då redan dottern Maria Christina (1637–1691) och under de följande åren föddes ytterligare tre söner och två döttrar. När Wrangel avled 1643 var hustrun gravid med yngsta dottern, Elisabet Dorotea. De befann sig i Riga, där Herman Wrangel sedan en tid tillbaka var generalguvernör över svenska Livland.