Slottets ägare: år 1930 – 1936

Gustav Fredrik von Essen

En ny tid och en ny regi. Med Gustav Fredrik von Essen gör Skoklosters slotts tredje och sista privata ägarfamilj entré på scenen, men själv blev hans tid som fideikommissarie inte lång.

Den självklare godsägaren

Gustav Fredrik von Essen föddes den 6 juni 1871 på Kavlås 1700-talsslott utanför Tidaholm i Västergötland. Hans mamma var grevinnan Ebba Aurora Brahe, den sista kvinnliga medlemmen av Sveriges förnämsta adelsfamilj, som 1859 hade gift sig i Skoklosters kyrka med friherren Fredrik von Essen. Att kunna sköta ett lantbruk var en självklarhet för en godsägare kring förra sekelskiftet, och Gustav Fredrik von Essen skrevs 21 år gammal in på lantbruksskolan i Bjärka-Säby och därefter vid anrika Ulltuna strax utanför Uppsala. Redan året därpå blev han förvaltare vid Vattholma järnbruk några mil därifrån.

Svartvitt porträtt av Gustav Fredrik von Essen

Bröllop i en anrik kyrka

Vid 41 års ålder får han hovtjänst som kammarherre, helt i linje med traditionerna, och 1921 ärver han både Vattholma bruk och det tillhörande 1600-talsslottet Salsta, en gång i tiden hem åt den firade fältmarskalken Nils Bielke, hjälten från slaget vid Lund 1676. 1913 hade Gustav Fredrik von Essen gift sig i Jakobs kyrka i Stockholm, samma kyrka dit Skoklosters slotts byggherre Carl Gustav Wrangels lik fördes hösten 1680 sedan det äntligen kommit loss ur den danska fångenskapen, och där hans ende vuxne son Carl Filip Wrangels första begravning skedde dödsåret 1668. Stackars Carl Filip skulle komma att begravas en gång till 1670, men då inför stor publik i den mer statusfyllda Riddarholmskyrkan.

Skoklosters slotts sista ägarfamilj

Gustav Fredrik von Essens brud var 23-åriga Wera Lagercrantz, äldst av tre systrar från Stockholm. År 1930 dog Gustav Fredriks morbror Magnus Brahe, den siste i sin släkt, och Gustav Fredrik och Wera ärvde då Skoklosters slott. Därmed tog en ny och sista ägarfamilj över slottet.

Trots arvet bodde paret mest på Salsta slott, och precis som tidigare ägare använde de Skokloster som sommarnöje. Deras tid där blev kort, eftersom Gustav Fredrik dog redan 1936. Då deras två söner fortfarande var minderåriga tog Wera över ansvaret för både Skokloster och Salsta.

Under den tiden öppnade hon det numera mytomspunna kaféet i stenhuset, det gamla herremanshuset vid Skokloster, som fått nya användningsområden.