Magnus Brahe
Magnus Brahe föddes den 2 september 1790 på Rydboholms slott i Österåker några mil utanför Stockholm. Efter att ha studerat på Uppsala universitet och inlett en karriär i armén följde han som 21-åring med sin pappas ambassad till Paris där han bland andra mötte kejsar Napoleon och dennes hov. En första kontakt med internationell diplomati.
En man med många titlar
Under sin karriär skulle Magnus Brahe få så många titlar och utmärkelser att det vore snudd på lönlöst att försöka räkna upp dem alla, men det var när han 1812 knöts till den adopterade kronprinsen Karl Johans svit som Magnus Brahes stjärna började stiga på allvar. Officiellt var hans titel då kabinettskammarherre, men mellan honom och den blivande monarken utvecklades en varm vänskap som inte blev mindre av att Karl Johan inte förstod svenska och därför ständigt behövde en tolk i sin närhet, en han kunde lita på. De följdes åt vid såväl Åbo möte 1812 som fälttågen i Tyskland 1813 och Norge 1814. Efter att Karl Johan 1818 krönts till kung i både Sverige och Norge blev Magnus Brahe inte bara hans främsta följeslagare utan dessutom personlig rådgivare, och fick på det sättet stort inflytande över beslut och handlingar.
Braheväldet
År 1830 var Magnus Brahe med och startade tidningen Fäderneslandet. Den skulle stödja kungamakten och fungera som ett slags propagandaorgan. Tidningen hamnade snabbt i konflikt med Aftonbladet, som stod för en friare och mer kritisk press. Fäderneslandet gick i konkurs redan efter knappt tre år men Magnus Brahe fortsatte hålla ett vakande öga på Aftonbladet, och det var också han som låg bakom de många bekanta indragningarna av denna tidning.
Magnus Brahes inflytande gjorde att många betydelsefulla poster tillsattes med hans släktingar, vänner och underhuggare, och flera av dessa misskötte sig så till den milda grad att de till sist fick gå, en sak som dock inte hindrade nästa person från att göra entré på samma sätt.
Flera av den tidens uppseendeväckande rättegångar kan kopplas till Magnus Brahe, bland annat i dödsdomen mot teaterdirektören Anders Lindeberg och kravallerna i samband med författaren Magnus Crusenstolpes fängelsedom där flera demonstranter sköts ihjäl när de utkommenderade trupperna öppnade eld mot folkmassan. Det var sådana saker som tillsammans med indragningsmakten och presstvånget kom att symbolisera vad som i folkmun och i tidningarna kallades Braheväldet.
Skoklosters slotts räddare
Trots all opposition han så småningom mötte, det talades till och med om riksrätt, stod Magnus Brahe och kungen varandra mycket nära ända till slutet. Magnus Brahe gifte sig aldrig, och dör bara några månader efter Karl XIV Johan den 16 september 1844. Det enda bevarade fotografiet av honom visar en man märkt av sjukdom. För Skoklosters slott blev Magnus Brahe en mycket viktig person då han för stora summor pengar lät rusta upp det då illa medfarna huset, en gärning som knappast kan överskattas, och många av de miljöer som idag möter besökarna på slottet härstammar från Magnus Brahes tid.
