Målat porträtt av Magnus Fredrik Brahe.
Målning: Carl Fredrik von Breda, Skoklosters slott/SHM (PDM).
Slottets ägare: år

Magnus Fredrik Brahe

Magnus Fredrik var faderlös redan innan han ens blivit född, och om det var de politiska intrigerna som fört hans pappa till stupstocken höll han sig själv trots sina många titlar långt borta från sådana saker. Det var under hans tid den första turistbroschyren trycktes om Skokloster.

Den 15 oktober 1756 föddes Skoklosters slotts blivande ägare Magnus Fredrik Brahe, mindre än tre månader efter att hans pappa Erik mist huvudet på schavotten framför Riddarholmskyrkan i Stockholm. Uppväxten blev kringflackande då mamman, Christina Piper, flyttade flera gånger under hans barndom. Av förklarliga skäl hade hon inte haft någon lust att bo kvar i det så kallade Stenbockska palatset utanför vilket hennes man blivit avrättad.

Målat porträtt av Magnus Fredrik Brahe som barn.
Målat porträtt av Magnus Fredrik Brahe som barn. Foto: Skoklosters slott/SHM (PDM).

Soldat vid tio års ålder

Magnus Fredrik var Christina Pipers enda barn sedan hans storasyster Ulrika Juliana dött, och det var på honom hon nu flyttade över all sin uppmärksamhet. Kanske var det därför som han blev den förste i Brahefamiljen att vaccineras mot smittkopporna, den sjukdom som tagit hans systers liv. Koppympning, som det kallades, var någonting verkligt revolutionerande vid den här tiden och snart skulle även kungafamiljen följa den nya trenden. Vid tio års ålder blev Magnus Fredrik livdrabant, vilket inte var så underligt som det kanske låter, då officersbefattningarna under 1700-talet kunde köpas för pengar, och den som blivit inskriven som barn kunde då ha många års tjänstetid, vilket var viktigt vid befordran, bakom sig redan när han första gången satte sin fot på regementet. På så sätt hade Magnus Fredrik Brahe på pappret nära tjugo års tjänstgöringstid när han vid 29 års ålder, 1787, som kaptenlöjtnant tog avsked ur det militära.

Den nya regimens man

Magnus Fredrik Brahe tillhörde adelsoppositionen mot Gustav III, en opposition som stärktes ytterligare sedan kungen 1789 infört den bland adeln mycket impopulära ”Förenings- och säkerhetsakten”, och ryktet gick efter kungamordet 1792 att Magnus Fredrik skulle varit en av de invigda, en sak som dock är långt ifrån bevisad. Efter statskuppen 1809 blev Magnus Fredrik en av den nya regimens män, och det var också han som 1811 fick det grannlaga uppdraget att resa till Paris och vara med vid dopet av Napoleons son, den blivande Napoleon II, kejsare i bara 15 dagar. Magnus Fredriks besök var också ett sätt att visa att den forna fienden Sverige nu bytt sida och blivit Napoleons vän, och den dräkt Brahe bar då är idag en av Skoklosters slotts dyrgripar.

Målat porträtt av Aurora Vilhelmina Koskull.
Målat porträtt av Aurora Vilhelmina Koskull. Foto: Karl Vilhelm Nordgren, Skoklosters slott/SHM (PDM).

Turistnäring i sin linda

Magnus Fredrik Brahe ägde förutom Skokloster även slotten Rydboholm, Spyker, Salsta och Skarhult. Han gifte sig 1779 med hovfröken Ulrika Koskull, och skulle få sju barn, men bara två av dem, dottern Eva Juliana och sonen Magnus, blev vuxna. 1805, efter nästan 26 års äktenskap, dör Ulrika, och året därpå gifter Magnus Fredrik om sig, nära 50 år gammal, med sin hustrus 27-åriga brorsdotter Aurore Koskull. Av deras fyra barn överlevde alla till vuxen ålder, och sonen Nils Fredrik skulle så småningom ärva Skoklosters slott efter sin halvbror Magnus.

Magnus Fredrik Brahe dör i sitt hus i Stockholm 1826. På Skokloster vistades han bara sporadiskt och hade tidvis även hyrt ut det till familjen Brahes livläkare Johan Niclas Brandt, som faktiskt ligger begraven i slottsparken. Under Magnus Fredrik Brahes tid trycktes 1819 den första riktiga turistbroschyren om Skoklosters slott som redan då var populärt som utflyktsmål.