Barockens längtan efter prakt, lust och nöje
Parken var tänkt att spegla familjen Wrangels framgång, status och makt med sin storslagna utformning. Här skulle en lustgård med porlande vatten och tid för rekreation finnas, en fruktträdgård med äpplen, päron och körsbär liksom klättrande humle till ölets smaksättning.
Sällsynt trädgårdslitteratur
Det nordiska klimatet gjorde det svårt att tukta naturen, och eftertraktade europeiska trädgårdsmästare var tveksamma till ett yrkesliv på Skohalvön. En del av visionerna blev av, medan andra förblev en dröm – något utställningen visar genom bland annat trädgårdslitteratur och kartor från 1600-talet som plockats fram från slottets omfattande bibliotek.
Handkolorerade bilder
Bland föremålen fanns ett kopparstick i bokverket ”Suecia antiqua et hodierna” av Erik Dahlbergh som målar upp drömbilden av Skoklosters slott och stormaktstidens Sverige. Det fanns också en ritning från 1660-talet som är det äldsta kända förslag på hur slottsparken skulle se ut. Även Olof Rudbecks botaniska verk Campus Elysii, del 2 från 1701 var utställd. Boken innehåller illustrationer av mer än 600 växter och utställningen visar en lyxupplaga med handkolorerade bilder.
Jens Mohr, Skoklosters slott/SHM.
Visningar och familjeaktiviteter
Under sommaren erbjöds kulturhistoriska utomhusvisningar som berättade om den park som planerades och de odlingar som en gång fanns. Familjer kunde också delta i roliga sommarlovsaktiviteter som att gissa blommor, karda ull och mycket mer.
Toppbild: Jens Mohr, Skoklosters slott/SHM. Pappersblomma av Fideli Sundqvist.