Svarvkammaren

Axelkniv och komplicerade former

I mer än 250 år var konsten att svarva en del av den furstliga utbildningen i Europa. Man hade egna svarvlärare som var mästare i konsten och man svarvade i dyrbara, exklusiva material som t ex elfenben och ebenholts.

Resultaten var spiralvridna, asymmetriska bägare eller klot som rymdes i öppna sfärer. Alltså mångfacetterade komplicerade former, sådana som älskades av den sena renässansens och barockens människor och som samtidigt visade svarvarens fantastiska skicklighet.

Föremålen var ofta inte till någon praktisk nytta utan placerades i speciella skåp eller rum där man kunde njuta av dem.

Wrangels svarvkammare

När Carl Gustaf Wrangel 1673 lät inreda sin svarvkammare på Skoklosters slott följde han således en tradition från kontinenten.

Redan några år tidigare hade hans svärson, Nils Nilsson Brahe, köpt en svarv och svarvstål i Stockholm. De hade tillverkats av Johan Kesmaker, som var smed på amiralitetet. Wrangel vände sig till samma leverantör och köpte ett par svarvar och en mängd svarvstål.

Tillsammans med verktyg som inköpts på en auktion efter Johan Oxenstierna på Rosersberg utgör detta Skoklosters slotts svarvkammare.

På slottet finns också en imponerande samling av holländska träbearbetningsverktyg som hyvlar, sågar, bildhuggarjärn och borrar m m. Det mesta inköptes av Wrangel redan 1664 och levererades från Amsterdam.

Unika i Europa

Skoklosters slotts svarvkammare och verktygssamling är unika i Europa. Verktyg har på många håll använts, slitits ut och därefter kastats, men här har de sparats. Vi vet i de flesta fall när de har köpts, många gånger till vad de har använts, vi har resultaten/produkterna och ibland även förlagan.

För att försöka förstå och få en inblick i gångna tiders hantverk och adelskultur spelar Skoklosters slotts verktyg en viktig roll.