Skoklostermusiken

Slottets egen musikaliska signatur

Sedan sommaren 2011 har Skoklosters slott sin egen musikaliska signatur: Skoklostermusiken. Musiken är resultatet av ett samarbete med kompositören Alfred Jimenez Villafana, som har tonsatt ny musik i barockstil för slottets räkning.

Skoklostermusiken

Den nykomponerade musiken är en danssvit om sex satser, som fått namnet Skoklostermusiken, en parafras på Johan Helmich Romans Drottningholmsmusiken. Inspirationen kommer från den europeiska barockmusiken från 1600- och 1700-talen, men även från tidens kultur på ett övergripande plan, så som den avspeglas i Skoklosters slott och dess samlingar.

Syftet med kompositionen är bland annat att skapa större intresse för den nutida konstmusiken genom att kombinera något helt nytt med ett historiskt ursprung. Genom att peka på likheter i människans sätt att uppleva och uppskatta kultur genom tiderna bidrar musiken till att öka förståelsen för den historiska människan och det historiska skeendet.

Kompositören

Kompositören Alfred Jimenez Villafana har tonsatt Skokloster-musiken. Alfred, som studerar komposition och dirigering vid Musikhögskolan i Piteå, har länge intresserat sig för barock-musik och äldre tiders mästare. Genom att kombinera historiskt ursprung med något helt nytt vill han skapa ett större intresse för nutida konstmusik. 


Fyra specialkoreograferade danser

Till musiken har barockdansgruppen Escadron Volant koreograferat fyra tidstypiska danser. Barockdansen karaktäriseras av symmetri, musikalitet, kraft och behagfullhet. Dansstilen utvecklades i Ludvig XIV:s Frankrike, men fick genomslag i hela Europa.

Drottning Kristina tog franska dansmästare till Sverige för att förfina det svenska hovets vanor och det är troligt att även Skoklosters byggherre Carl Gustaf Wrangel utbildade sig i danskonsten. Hans barn och barnbarn utbildades i såväl musik som danskonst av de bästa lärarna. Det är också känt att Wrangel vid flera tillfällen deltog i publika festligheter med dansinslag.

Wrangel och de sköna konsterna

De sköna konsterna musik, dans och teater var på flera sätt viktiga för Wrangel. Genom att låta kulturutövare skapa konst till hans ära försäkrade han sig en fördelaktig framtoning i politiken och det sociala livet. Musiken blev för Wrangel en slags kulturell ”propaganda” och han anlitade själv vid flera tillfällen musiker och kompositörer.

När Skoklosters slott byggdes var tanken med all säkerhet att musik och dans skulle framföras i huset. Det ingick som en naturlig del i adelns sociala liv, men det var också en symbol för status och framgång. Därför är det särskilt roligt att nu 350 år senare få möjlighet att presentera specialskriven musik på slottet, precis som när det en gång begav sig. 
Under sommar-månaderna kan nu besökarna förtrollas av Skoklostermusiken på slottets bottenvåning. Carl Gustaf Wrangel skulle ha varit nöjd!

Projektet genomfördes med hjälp av EU-medel fördelade av Ungdomsstyrelsen