Paradvåningen

Rum för representation

De franska och italienska arkitekturskolorna under barocken förordade att första våningsplanet i en uppburen mans hus alltid skulle vara det finaste. Dessa utrymmen skulle användas för representation och krävde därför särskild prakt.

På Skoklosters slott delades första våningen upp i två delar, de som nu kallas Wrangel- respektive Brahevåningen. Sjösidans Wrangelvåning var tänkt för representation och Brahevåningen skulle vara slottets förnämsta gästrumssvit.

Wrangelvåningen

I våningens mitt finner vi Kungssalen, husets finaste matsal. Vid sidan av denna mycket rikt dekorerade sal ligger greven och grevinnans gemak åt varsitt håll. Varje enskild del består av en paradsängkammare, ett kabinett eller förrum samt ett bakre rum. Därtill ligger ett tornrum intill var och en av sidorna.

Titta in i Kungsalen

En herr- och damsida

Utsmyckningen på de respektive sidorna avslöjar tydligt deras indelning i en herr- och damsida. Stuckaturen och sniderierna i grevens gemak består av vapen, krigstroféer och lejon. Grevinnans rum är fyllda med fruktbarhets- och blomstermotiv samt symbolen för trohet: hunden. Inredningen i övrigt visar en rad porträtt med anknytning till släkten Wrangel.

På egen hand

Du kan besöka Wrangelvåningen på egen hand. Kunniga värdar finns på plats för att lotsa dig genom byggherren Carl Gustaf Wrangels storslagna gemak.

Brahevåningen

I ena änden av den ursprungliga gästrumssviten ligger tre mindre rum som förmodligen skulle ha varit sovrum åt betjäningen. Intill finns ett mottagningsrum och därpå ett magnifikt sovrum med ett upphöjt podium för paradsängen. Denna något privata del följs av en matsal och sedan ytterligare två sovrum.

Det verkar inte som att denna del av huset användes för att ta emot gäster i någon större utsträckning, utan att det var familjen Brahe som tog över slottet 1676 som var de främsta brukarna. Wrangelvåningen bevarades nämligen som ett minnesmärke över Carl Gustaf Wrangel redan under slottets tidiga historia.

Brahevåningens interiör är präglad av såväl 1700- som 1800-talens stilideal. Porträtten visar naturligtvis främst personer med koppling till familjen Brahe.