Mätbar konst
Flera upptäckter under 1500-talet utgjorde grunden till det tidiga 1600-talets enorma framsteg i kartografin, framställandet av kartor. Dels var det nya insikter i matematik som spelade roll, och då i synnerhet framarbetandet av logaritmtabeller, dels var det stora framsteg inom optiken, främst genom tillkomsten av användbara kikare.
Tabellerna och kikarna togs först i bruk av ingenjörer inom det militära för att mäta avstånd och att rita tillförlitliga kartor. Mätningarna genomförde de genom triangulering. Triangulering innebär att beräkna höjden av en triangel genom att mäta dess bas och basvinklar. Ingenjören kunde därefter dela in det område han skulle rita en karta av i ett antal trianglar.
Vetenskapliga instrument
Ett hjälpmedel i trianguleringen var det som kallas en lantmätericirkel. Med en lantmäterikedja som avståndsmätare för triangelns bas ställer man ut två cirklar på kedjans yttersta punkter. Lantmätericirkeln ger såväl geografisk riktning med den inbyggda kompassen som triangelns ena vinkel.
På Skokloster finns två holländska lantmätericirklar från 1640/41 tillverkade av Jan David efter Jan Pietersz Dous ritningar, sannolikt inköpta av Carl Gustaf Wrangel. Lantmäterikedjan i samlingen är mer av ett mysterium, men den är daterad till 1650-talet. (Se inventarienummer 10594_SKO).
Den holländska lantmätericirkeln utvecklades under 1600-talets första decennium och är samtida med de första användbara kikarna. Den tyske optikern Hans Lippershey gäller allmänt som kikarens uppfinnare och florentinaren Galileo Galilei förbättrade den.
I Skoklosters samlingar finns ett flertal refraktorkikare av Lippesheys/Galileis typ, bland dem några fältkikare från Holland av gråmålad plåt. Utan kikarna, skulle lantmäteriet ha begränsat sig till korta avstånd.
Utvecklingen av alla dessa nymodigheter under 1600-talets första decennier förändrade synen på landskapet och medförde även en förändring i konsten.
Gammal och ny konst
Landskapsmåleriet kring år 1600 var sceniskt och vackert men föga realistiskt. Roeland Saverys målning från 1608–9 är ett exempel ur Skoklosters samlingar. Denna tavla målades samma år som Lippershey fick patent på sin refraktorkikare.
Målningen är uppbyggd efter det italienska idealet med en förgrund, mellandel och en bakgrund, som en teaterscen. De flamländska och holländska målarna reste vid tiden till Italien för att studera, vilket gjorde att den nederländska konsten var starkt präglad av italienska manér.
Den vetenskapliga utvecklingen i Nederländerna skapade efterhand en egen stil baserad på lantmäteriet. Ett exempel på den ”moderna” holländska stilen på Skokloster är en landskapsmålning med Mögeltönderhus och Mögeltönder kyrkby från 1657.
Betraktaren kan i det holländska landskapsmåleriet, med hjälp av vinkelmätare och logaritmtabell, räkna ut avståndet till de olika objekten i målningen. Målningen är realistisk.
Två ytterligare länkar i den konsthistoriska kedjan är Nederländernas spirande frigörelsekamp från det spanska styret i början av 1600-talet samt det faktum att de flesta fortifikationsofficerare också var skickliga konstnärer. En egen holländsk stil producerad av lantmäterikunniga officerare kom så att påverka de professionella målarna.
