Skoklosters slott och Karl X Gustav

Carl Gustaf Wrangel var den äldre. Karl Gustav av Pfalz-Zweibrücken var född furstlig och blev kung av Sverige tack vare att hans kusin Kristina abdikerade.

Carl Gustaf och Karl Gustav kämpade sida vid sida i flera krig, ibland även direkt bredvid varandra i slag och belägringar.

År 1654, samma år som Karl Gustav kröntes till kung, lades första grunden till Skoklosters slott. Eftersom kungen dog endast fyra år senare fick han aldrig möjligheten att besöka slottet. Möjligen kan Karl X Gustav ha fått se ritningar eller skisser av det tänkta slottet.

Föremål som rör Karl X Gustav i Skoklosters samlingar

Trots de nära förbindelserna mellan de båda finns inte stora mängder föremål med koppling till Karl X Gustav i samlingarna. Vissa av porträtten har dessutom tillförts samlingarna av senare ägare.

Helfigursporträtt föreställande Karl X Gustav

Oljemålning på duk av Matthäus Merian d.y., 1650.

(Bredd 1450 mm, höjd 2090 mm.)

Det stora helfigursporträttet visar Karl Gustav som arvprins och svensk fältherre. Han hade utnämnts till generalissimus över de svenska trupperna under det sista året av 30-åriga kriget. Som synligt tecken på sin rang bär han ett blått skärp över vänster axel och en kommandostav i höger hand.

Porträttet har kommit till Skoklosters slott under Carl Gustaf Wrangels livstid. Det finns angett som nummer 220 i den arvslott som tillföll dottern Juliana Wrangel år 1676.

Halvfigursporträtt föreställande Karl X Gustav

Oljemålning på duk. Kopia efter David Beck, efter 1648.

(Bredd 470 mm, höjd 655 mm.)

Originalet till porträttet finns på Gripsholms slott i statens porträttsamling (NMGrh 4336). Det var vanligt att kopiera målningar förr i tiden, inte minst för att till exempel komplettera en samling regentporträtt eller för att få en målning som passade ett särskilt mått för en vägg.

Porträttet är först noterat i inventariet över slottet 1728, men kan eventuellt ha funnits i samlingarna tidigare.

Ryttarporträtt föreställande Karl X Gustav

Oljemålning på duk av Joachim Sandrart, 1650 (PDM)

(Bredd 2630 mm, höjd 2760 mm.)

Joachim Sandrart var en mycket framgångsrik och verksam målare kring mitten av 1600-talet. Han specialiserade sig på att måla porträtt av officerare och statsmän. Ryttarporträttet föreställer Karl Gustav som svensk generalissimus. Den svävande mannen som håller en lagerkrans över Karl Gustavs huvud ska symbolisera han goda rykte och segerrika karriär.

Porträttet kom till Skokloster från Visingsborg på 1680-talet, det vill säga under Juliana Wrangels tid som ägare. Porträttet placerades i Kungssalen någon gång mellan 1823 och 1845, sannolikt för att komplettera de två övriga ryttarporträtten av Karl XI och Karl XII.

Karuselldräkt och stövlar

I Skoklosters slotts samlingar finns nio så kallade karuselldräkter, nio par stövlar samt fyra hjälmar till karuselldräkter. Vid större festligheter brukade kungligheterna anordna karuseller, tornerspel med påkostade scenerier och fyrverkerier. Deltagarna var klädda i olika ”historiska” dräkter, såsom romerska rustningar. De nio dräkterna – en gång ljusblå med guldgaloner – ska föreställa romerska rustningar.

Stövlarna på bilden tillverkades för karusellen vid Karl X Gustavs kröning i juni 1654 och dräkten för kungens bröllopsfestligheter i november samma år.

Sjukstol

(Bredd 670 mm, höjd 1380 mm.)

I Skoklosters slotts bibliotek står en sjukstol tillverkad kring 1650. Den har en sits som går att omvandla till toalett och ett fällbart bord. Den gröna sammetsklädseln är prydd med en krona i silvertråd på ryggbrickan.

Enligt traditionen var det i denna sjukstol som Karl X Gustav dog den 23 februari 1660 under riksdagsmötet i Göteborg. Stolen har befunnit sig på Skokloster åtminstone sedan 1716 då den först förekommer i ett inventarium såsom "1 Stor grön Sammetz Lähnstohl med Crona broderat, är att ligga utj, 6:-".

Halvporträtt föreställande Karl X Gustav

Oljemålning på duk. Kopia efter David Klöcker Ehrenstrahl, ca 1660

(Bredd 1180 mm, höjd 1345 mm.)

Detta porträtt föreställer kungen i en så kallad romersk rustning. Den romerska stilen skulle ge bäraren en koppling till historien och en viss kejserlig glans. En del av den romerska stilen som även inkluderades i Karl Gustavs dräkt i samtiden var kronan med de spetsiga flikarna. Karl Gustavs arvfurstekrona och senare tiders hertigkronor har de spetsiga flikarna.

Porträttet förekommer i slottets inventarier 1728 i herrskapets vardagsrum på bottenvåningen, nuvarande butiken. Det flyttades till Kungssalen på 1800-talet och senare till gästrummen.

Porträtt föreställande Karl X Gustaf.

Oljemålning på koppar av Touissaint Gelton eller Abraham Wuchters, ca 1660.

(Bredd 29 mm, höjd 35 mm.)

Regenter i hela Europa använde miniatyrporträtt som ett hedersbevis. Mottagaren kunde bära porträttet i ett band kring halsen eller bröstet för att på så sätt visa att man hade regentens förtroende. Miniatyrporträtten skulle på så sätt kunna ses som en slags föregångare till medaljer.

Detta miniatyrporträtt har sannolikt förärats någon medlem av familjen Brahe. En möjlig mottagare kan ha varit Nils Brahe d.y. som tjänstgjorde under Karl X Gustav. Porträttet förekommer för första gången i ett inventarium 1728.