Detalj_sm_dig4863_toppbild

En svensk soldat - Michael Jordan

Det trettioåriga krigets svenska krigsmän var en brokig skara. Många av dem hade också en minst lika brokig karriär. En av dem hette Michael Jordan.

Jordan föddes i staden Viljandi år 1590. Orten ligger idag i Estland men var då en del av Livland. Hans far var en av många baltiska adelsmän som kämpade för Sverige i den långdragna kampen mot Polen.

År 1621 var Michael Jordan fänrik i överste Jacob Seatons regemente. Jacob Seaton var en av flera skotska soldater som tagit värvning under kung Gustav II Adolf. Tanken var att Mikael Jordan skulle undervisa soldaterna i god stridskonst. År 1623 blev han däremot av fältmarskalk Herman Wrangel dömd till döden för att ha tagit mutor. Dödsstraffet föregicks av att han degraderades till menig soldat, sannolikt som förödmjukelse och för att kunna hänga honom.

Efter ett knappt år blev Michael Jordan benådad och fick återinträda som officer. Han blev kapten i infanteriet 1625 och ryttmästare i kavalleriet 1628. Hans framgångar, bland annat med att rekrytera nya soldater, gjorde att han fick tre byar i sydvästra Finland i förläning.

Inv. Nr: 2786
En kavalleribatalj. Teckning av Albert Flamen, kring 1650. Föremålsnummer 2786_SKO (PDM).

Eftersom förläningen innebar en fast inkomst kunde han gifta sig. År 1630 tog han Christina van Monkhoven till sin maka. Hon var dotter till framlidne generalmajoren Jan van Monkhoven. Att gifta sig med dottern till en högre officer var ofta ett fördelaktigt gifte i karriären eftersom det kunde innefatta ett bra kontaktnät.

Nästa avancemang för Jordan blev också en utnämning till Major år 1632 och därefter till överste 1636. Michael Jordan fick då äntligen möjligheten att skapa ett eget regemente som han upprättade 1638. Regementet bestod huvudsakligen av tyska legoknektar från Westfalen.

I samband med utnämningen till överste fick han även ett svenskt adelsbrev (adelssläkt nr 243). Den tidens samhällssyn krävde nämligen att en regementschef var adlig vilket oftast innebar att kungen, eller i detta fall förmyndarregeringen, lät adla kompetenta personer som råkade vara utan adelskap.

MŒlning. PortrŠtt. Michael Jordan.
Michael Jordan. Oljemålning av Matthäus Merian d.y., 1649. Föremålsnummer 3071_SKO (PDM).

Jordans regemente var aktivt under slagen vid Rheinfelden, Breisach och Jankov. Vid belägringen av Wien 1645 ska Jordans regemente drivit ut fienden från en del av staden och förföljt dem ända till Pressburg (Bratislava). En av anledningarna till att fienden förföljdes så långt var att de svenska krigslagarna uttryckligen, enligt punkt 97, bestämde att ingen fick ”fördrista sigh, att begifwa sigh på Byte, förr än Fienden är alldeles förjagat och aff Lägret slagen”. Alltså: jaga fienden först, fördela bytet efteråt.

Borgen_Staatz
Fästningen Staatz. Koppartryck från 1800-talet. (PDM)

Ytterligare en framgång var att han den 24 april 1645 genom list lyckades inta och förstöra borgen Staatz strax norr om Wien. Artikel 101 i de svenska krigslagarna föreskrev att allt – utöver krut, ammunition och mat – som fanns i en intagen fästning eller stad skulle tillfalla de erövrande soldaterna. Michael Jordan kunde därmed se tillbaka på en inkomstbringande tid i trettioåriga kriget.

III.33.103
Stormningen av Prag 1648. Etsning ur journalverket Theatrum europaeum, del VI. Föremålsnummer 106825_SKOBOK (PDM).

Jordans karriär kröntes av att han av drottning Kristina blev utnämnd till landshövding i Nyslotts län i december 1645. Jordan närvarade vid fredsförhandlingarna i Nürnberg 1648–1650. Det var där Matthäus Merian avporträtterade honom, ett porträtt som på ett eller annat sätt kom i Carl Gustaf Wrangels ägo.

Men sedan gick det allt sämre.

Ännu en gång blev Jordan anklagad för oegentligheter i ekonomin. Det var den nyutnämnde kammarfiskalen Samuel Cröell (1600–1667) som tyckte sig se oegentligheter i Jordans hantering av Nyslotts län. Beskyllningarna var sannolikt överdrivna, även om det inte var ovanligt att en landshövding berikade sig med alla möjliga medel. Finlands guvernör Per Brahe såg sig 1650 tvingad till att avsätta Jordan, men med en ekonomisk ersättning genom några förläningar i Norrland och Finland.

Endast två år senare, 1652, avled Michael Jordan i Stockholm. Han begravdes i Tyska kyrkan för att några år därefter bli jordfäst i Raumo, Finland.

Raumo_Knutson
Raumo kyrka. Litografi av Johan Knutsson, ca 1845. (PDM).

I testamentet framgår hans frustration över sina två äldsta söner: Johan och Carl. ”För deras grova excessers skull” gjorde han dem arvlösa. Godsen tillföll änkan och döttrarna fick dela på alla ”pärlor, diamanter, guldhalskedjor, ringar, smycken samt silver, bestående av pokaler, kannor, skålar, stop, fat, tallrikar, ljusstakar med flera, ävensom en anständig brudskatt".

För övrigt blev Michael Jordans låga tankar om sonen Carl bekräftade tio år senare. År 1662 blev Carl Jordan avrättad för bigami.