Margareta Grip

Den svenska adeln var vid 1600-talets början mindre än en procent av befolkningen. Ändå var de landets största jordägare, sammanlänkande med äktenskapsband. Släktskap och äktenskap var intimt förbundna och det var giftermålen som avgjorde hur jord fördelades och förvaltades.

Den anrika släkten Grip hade sedan medeltiden tillhört landets ledande maktpolitiska och mest förmögna skikt. Familjen ägde ett stort godskomplex och ett flertal stadsegendomar.

Margareta Moritzdotter Grip (1586–1624) föddes på Vinäs den 12 april 1586 som yngsta dotter till friherren Moritz Birgersson Grip och grevinnan Edla Stensdotter Lewenhaupt. Modern dog bara ett drygt halvår efter Margaretas födelse. Några år senare avled även fadern. Endast fem år gammal blev Margareta både moder- och faderlös.

Mormor blev förmyndare

De fyra systrarna Grip blev efter föräldrarnas död omhändertagna av sin mormor Ebba Lilliehöök (1529–1609) på hennes sätesgård Gräfsnäs i Västergötland. Mormodern var då i sextioårsåldern och slottet låg inte långt från den danska gränsen. Det var vid den tiden en av Västergötlands största och praktfullaste slottsegendomar. Ebba Lilliehöök förvaltade under lång tid framgångsrikt sina gods och kunde till och med låna pengar till kronan.

En guldig nål där Margareta grips initialer är ingraverade. — En guldnål med Margareta Grips initialer. Foto: Ola Myrin, Skoklosters slott/SHM (CC BY).

Ebba ska ha varit den som skötte ekonomin för de omyndiga flickorna Grip. Tillsammans ägde systrarna gods och gårdar i Småland, Östergötland, Södermanland, Västergötland och Uppland. Systrarna kom år 1607 på artonde plats bland alla Sveriges jordägare. Även efter det att egendomarna delats upp skulle var och en vid ett eventuellt giftermål komma att ha stora tillgångar.

Privat undervisning

På Gräfsnäs fanns privata lärare som undervisade barnen i olika ämnen samt att läsa och skriva. För flickornas del handlade det framför allt om att kunna sköta ett större hushåll. Någon större bildning förväntades Margareta däremot inte ägna sig åt. Det var i förvaltningen av de adliga godsen och gårdarna som adelshustruns specifika uppgift låg.

Teckning föreställande Gräfsnäs slott. — Teckning föreställande Gräfsnäs slott av Erik Dahlberg, sent 1600-tal. Kungliga biblioteket (PDM).

Även om adelsfrun inte deltog i de praktiska arbetsuppgifterna måste hon veta hur de utfördes. Det innebar bland annat att lära sig att koka, baka, brygga, spinna, väva och andra nyttiga sysslor. En adelshustru måste också kunna räkna. Ekonomisk översyn och kontroll var viktig.

Giftermål var norm

Mormodern Ebba avled 1609. Margareta var då 24 år och ännu ogift, men bör efter åren hos den driftiga mormodern ha varit redo att gifta sig. För adelskvinnan var äktenskapet det självklara målet, att gifta sig var normen.

Bröllopet mellan Margareta Grip och Herman Wrangel ägde rum på det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm 1612. Det blev en storslagen tillställning, där såväl änkedrottningen Kristina, som den nyblivne kung Gustav II Adolf och dennes bror Karl Filip deltog. Brudgummen överlämnade då sin sätesgård Skokloster och 18 gårdar i Uppland som morgongåva till sin hustru. Morgongåvan betraktades som Margaretas egendom om hon skulle bli änka, och därefter barnens mödernearv.

Porträtt av Margareta iförd en rikt utsmyckad klänning, stor spetskrage och en huvudbonad av spets. (Hon ser inte glad ut.) — Skoklosters slott/SHM (PDM).

Herman Wrangel gjorde ett både ekonomiskt och socialt mycket gott gifte. Vid giftermålet blev han hustruns målsman. Det var alltså han som förvaltade hennes egendom. Döttrar ärvde enligt lag hälften mot söner, men i systrarna Grips fall fanns ingen bror.

Familjenamnet Grip behöll Margareta hela livet, såsom tidens sed var. I ett samhälle där släktskap var av stor vikt är det heller inte orimligt att anta att namnet måste ha varit till fördel för Herman Wrangels fortsatta karriär. Genom äktenskapet blev han besläktad med släkterna Grip, Leijonhufvud, Sture, Trolle, Brahe, Horn, Lilliehöök, Gyllenstierna, Banér med flera.

Fick två söner

Margaretas första son var Carl Gustaf Wrangel, född på Skokloster 1613. Några år efter Carl Gustaf föddes kom parets andre son Johan Mauritz (1616–1665) till världen. På två målningar i Skoklosters samlingar avbildas de båda Wrangel-sönerna i likartade dräkter och med de asymmetriska frisyrer som då var på modet. Porträtten är enligt påskriften målade 1619. Samma år vistades familjen på Kalmar slott, där de bodde i ståthållarvåningen. Sannolikt målades då även det porträtt av Margareta Grip som finns på Skokloster.

Porträtt av två unga pojkar i svarta dräkter. Bägge står bredbent och har ena handen i sidan. I andra handen har de en hatt med plym. — Mauritz och Carl Wrangel. Skoklosters slott/SHM (PDM).

Herman Wrangel gjorde under 1610-talet en snabb militär karriär, deltog i krigen mot Danmark och Ryssland och utnämndes till ståthållare (befälhavare) på Kalmar slott. År 1621 blev han fältmarskalk.

Äktenskapet mellan Margareta Grip och Herman Wrangel varade i tolv år. Den 13 december 1624 avled Margareta på Skokloster, 38 år gammal. Vi vet inte varför hon dog, eller om hon varit sjuk länge. Efter drygt ett år gifte sig Herman Wrangel på nytt.