Skoklosters slott och Gustav II Adolf
Kungafamiljen och den Wrangelska familjen sammanflätades sedan ett år senare genom att Herman Wrangel gifte sig med Gustav II Adolfs släkting Margareta Grip. När Carl Gustaf Wrangel föddes 1613 befann han sig därmed redan i samhällets elit.
Med positionen följde även ett liv i fält. Herman Wrangel var fältmarskalk och Carl Gustaf följde tidigt med fadern. Tjänstgöringen inledde Carl Gustaf Wrangel, enligt egen utsago, på Lützens slagfält 1632.
Närvaron till kung Gustav Adolf måste ha påverkat den unge Carl Gustaf Wrangel, även om det endast var en kort tid som han tjänstgjorde under kungen. Kungens stormaktsambitioner och hjältedöd måste ha varit en inspiration.
Föremål som rör Gustav II Adolf i Skoklosters samlingar
Kung Gustav Adolfs roll som förebild och hjälte gör att föremål som rör kungen är naturliga i en slottsmiljö som Skokloster.
Föremålen utgörs dels av porträtt tillverkade under kungens livstid, dels av föremål tillkomna efter kungens död 1632. Kungens hjältestatus bidrog till tillverkningen av olika minnesföremål som sedan spreds i den lutherska delen av Europa.
Föremålen har på olika sätt kommit till samlingarna i vissa fall flyttats runt i byggnaden. De mindre föremålen har till exempel förts till säkrare förvaring efter statens övertagande av slottet 1967.
Gustav II Adolf i svart dräkt
Oljemålning på duk av Jacob Heinrich Elbfas, 1630.
(Bredd 1000 mm, höjd 2000 mm.)
Porträttet visar kungen i en svart dräkt med vit skjorta och rött guldbroderat livgehäng. Förkortningen G A M R S ska utläsas Gustavus Adolphus Magnus Rex Suecia (Gustav Adolf den store, Sveriges konung).
Målningen kom till Skokloster någon gång vid 1700-talets början och förekommer för första gången i ett inventarium 1716. Målningen är då placerad i Grevens förmak för att senare under seklet flyttas till olika gästrum på andra våningen. Ett tag hängde den i Kungssalen för att slutligen hamna i Grevinnans förmak när staten tog över slottet.
Gustav Adolf i polsk dräkt
Oljemålning på duk av Matthäus Merian d.y., 1632.
(Bredd 850 mm, höjd 1080 mm.)
Med termen polsk dräkt menade man på 1600-talet framför allt en, ofta färgglad, rock med snörmakerier på bröstet. Kungen står framför en vy av bron in till Frankfurt a/Main, en stad han intog 1631. Enligt en lapp på baksidan av tavlan är porträttet utfört endast två veckor före hans död.
Enligt inventariet från 1728 är målningen placerad i Grevens förmak. Kort därefter har den förts över till Kungssalen på den plats den hänger idag.
Läderplastik
Målning av Servatius Cock, 1632.
(Bredd 300 mm, höjd 380 mm.)
Detta minnesföremål av pressat, förgyllt och målat läder tillverkades i många exemplar för att spridas över Europa. Kungens porträtt har närmast draget av en helgonbild, vilket är passande eftersom han ansågs ha dött martyrdöden för den lutherska tron.
Den latinska inskriptionen på tavlan lyder i översättning ”Gustav Adolf, med Guds nåde Svea, Götes och Wendes konung. Med Gud och segerrika vapen. Han nådde höjden. Återställare av den tyska friheten. Förtrycket lyfts.”
Läderplastiken har kommit till Skoklosters samlingar under Magnus Fredrik Brahes tid, mellan 1772 och 1823, och hängde då i Kungssalen. Någon gång i mitten av 1900-talet fick den sin nuvarande placering i Grevinnans förmak.
Hängsmycke av guld och emalj
Hängsmycke av Sebastian Dadler eller Kilian Schenk, 1632.
(Bredd 25 mm, längd 53 mm, tjocklek 3,5 mm.)
Hängsmycken av detta slag tillverkades i stora mängder strax efter kungens död. De skänktes bland annat av hans änka, drottning Maria Eleonora, till personer som var av betydelse. Kungens popularitet gjorde även att många valde att bära kungens porträtt i ett hänge för att visa sin lojalitet med den svenska krigsinsatsen.
Magnus Brahe införlivade hänget i Skoklosters samlingar någon gång mellan 1823 och 1845. Det låg då tillsammans med många andra minnesföremål och kuriosa i en byrålåda i grevens förmak. När Fredrik von Essen övertog slottet 1930 ställdes hänget ut i den nyinrättade Silverkammaren.
Hängsmycke av silver.
Hängsmycke av okänd tillverkning, efter 1632.
(Bredd 23 mm, höjd 40 mm.)
Detta hängsmycke är likt det föregående, men med främsta skillnad att det är i silver. Möjligen är det ett ofärdigt stycke som senare skulle förgyllas och målas.
Hänget kom till Skokloster någon gång mellan 1772 och 1823. Det har haft ett flertal placeringar under åren, bland annat i Alkoven, Grevens förmak och Röda rummet.
Vill du veta mer om liknande hängen, kan du gärna läsa Ekonomiska museets fördjupning om ämnet:
Tygfragment från Gustav II Adolfs svepningskläder
(Bredd 180 mm, längd 230 mm. Bredd 114 mm, längd 140 mm.)
Båda tygfragmenten är tagna som souvenirer från kung Gustav Adolfs grav vid gravöppningen 1832 i Riddarholmskyrkan. Delarna togs om hand av Magnus Brahe som förde dem till Skokloster.
Det ena fragmentet är ett stycke brun sammet med applicerade remsor av brun sidenatlas. Tygfragmentet var en del av byxorna och är tydligt klippt eller skuret från det kungliga liket.
Det andra fragmentet är en manschett från högra underärmen på kungens väst. Manschetten är tillverkad av guldstickad brokad med växtmotiv.
