Skoklosters slott och Karl XI
Helt i enlighet med tidens föreställningar om ”decorum” – det rätta sättet att bete sig – föranmäldes kung Karl XI:s besök mer än ett år i förväg. Under den tiden omgestaltade Carl Gustaf Wrangel hälften av första våningsplanet till en kunglig gästrumssvit.
Det kungliga besöket 1672 har därmed lämnat tydliga fysiska spår. Gästrumssviten kallas idag för Brahevåningen, och användes av senare ägargenerationer för dagligt bruk. De två mest orörda rummen i rumssviten är Alkoven och Matsalen.
Alkoven var tänkt som en sängkammare. På den upphöjda delen av rummet står ännu en paradsäng, även om den är ungefär trettio år yngre än rummet i sig. Matsalen ligger väg i vägg med Alkoven.
Karl XI:s reduktion 1680 påverkade Skoklosters slott på så sätt att byggnaden förblev ofärdig. Efter Carl Gustaf Wrangels död 1676 hade hans arvingar tankar på att färdigställa slottet och parken, men reduktionen gjorde det ekonomiskt omöjligt. Den Ofullbordade salen på andra våningen – som idag är en unik sevärdhet – kan därför sägas vara Karl XI:s tydligaste bidrag till Skoklosters slott.
Föremål som rör Karl XI i Skoklosters samlingar
I de rikhaltiga samlingarna på Skoklosters slott finns några föremål med direkt koppling till Karl XI. De har införlivats i samlingarna under olika tider och på olika sätt.
Koppartryck av Karl XI:s firande av utnämningen till riddare av Strumpebandsorden
(Bredd 585 mm, höjd 415 mm.)
Bilden föreställer fyrverkeriet med anledning av festligheterna den 29 juli 1669 när Karl XI mottog Strumpebandsorden av den engelske kungen Charles II, genom hertigen av Carlisle. Koppartrycket publicerades 1672 i boken “The Institution, Laws and Ceremonies of the most noble Order of the Garter”.
Hur trycket har kommit till Skoklosters bibliotek är inte känt. Det registrerades för första gången 1978 i samband med statens inventering efter förvärvet av samlingarna 1967.
Ryttarporträtt föreställande Karl XI
(Höjd 2915 mm, bredd 2805 mm.)
Målningen är först noterad i 1716 års inventarium för slottet. Det tyder på att målningen tillförts samlingarna efter det att Abraham Brahe blev slottsherre 1701. Målningen har hängt på samma plats i Kungssalen sedan dess.
Miniatyrporträtt föreställande Karl XI
(Längd 40 mm, bredd 29 mm.)
På baksidan en ljusblå, något skadad emalj med texten: "Qui m’ayme me porte & qui me porte Ayme la patrie" (Den som älskar mig, bär mig och den som bär mig, älskar fäderneslandet”.
Berlocken med miniatyrporträttet är dokumenterad i samlingarna sedan 1823. Kungen har sannolikt skänkt berlocken till någon i släkten Brahe på 1600-talet. Berlocken har därefter, under Magnus Fredrik Brahes tid som ägare, förts över till Skokloster.
Silverplatta med Karl XI:s ryttarporträtt
(Diameter 217 mm.)
Högt driven relief föreställande Karl XI i slaget vid Lund 1676. Plattan har sannolikt avsetts att användas som dekoration på ett lock på en kallskålsskål. Motivet är en tolkning efter David Klöcker Ehrenstrahls målning av slaget, daterad 1682.
Silverplattan kom till Skoklosters slotts samlingar någon gång mellan 1826 och 1845. Den är för första gången noterad i bouppteckningen efter Magnus Brahe 1845.
Silverskål från Sala silvergruva
Okänd svensk mästare, 1600-talets andra hälft.
(Längd 240 mm, bredd 240 mm, diameter 160 mm, höjd 47 mm.)
Märkt på ena sidan med stora riksvapnet under kunglig krona, hjärtsköld för ätten Pfalz, den andra sidan med Bergskollegiums vapen.
Karl XI besökte Sala silvergruva 13 augusti 1687 och skålen härrör sannolikt från det tillfället. Kungen färdades ner till gruvans botten och blev där nere förärad med en välkomstskål och en måltid.
Silverskålen har på okänt sätt tillförts samlingarna någon gång före 1793, då den först förekommer i ett inventarium. Under lång tid har skålen beskrivits som Karl XI:s dopskål.
Karl XI på lit-de-parade
(Höjd 715 mm, bredd 915 mm.)
Målningen har kommit till Skoklosters slott i samband med Erik Brahes avrättning 1756. Det innebär att det tidigare har hängt på något av Brahe-godsen, till exempel Salsta eller Rydboholm.
